Olle Ebbinghaus

Nya tider kräver nya lagar

Offentlighetsprincipen behöver moderniseras
17 Nov 2017

Dags för en makeover av offentlighetsprincipen?

//
Kommentarer0

I en debattartikel publicerad i Dagens Samhälle redogör Kersti Forsberg och Mats Amnell knutna till Medieinstitutet Fojo för ett RTI-Index (Right to information). Det är en internationell jämförelse av lagtexter om offentlighet och medborgares rätt till information i olika länder. Indexet visar att Sveriges omhuldade offentlighetslagstiftning hamnar på plats 33, långt bak i listan tillsammans  med länder som Panama och Kirgizistan. Författarna rekommenderar flera förändringar av nuvarande lagstiftning, som skulle öka offentligheten och förbättra efterlevnaden av regler.

Jag håller med om stora delar av artikelns slutsatser, även om jag tycker att det blir lite märkligt när författarna tar avstamp i en jämförelse av lagtexter och sedan kritiserar den svenska offentliga sektorns efterlevnad av regelverket. Det kan ju vara så att reglerna efterlevs ännu sämre i de länder som har bättre index än Sverige.

Jag vill också betona att offentlighet måste balanseras med sekretess och att det är en grannlaga uppgift att konstruera ett index som på ett rättvisande sätt illustrerar denna balans. Det kan vara så att vissa länder som är ”mer offentliga” än Sverige har betydligt sämre lagstöd än vi har, för att skydda medborgarna som individer. Detta tar inte artikelförfattarna upp alls och jag har inte studerat indexets konstruktion så jag vet inte om de som konstruerat indexet har tagit hänsyn till detta eller inte.

På denna blogg har vi tidigare tagit upp frågan om inte den praktiska verkligheten har sprungit ifrån lagstiftningens konstruktion . Det är svårt att förstå och leva upp till regelverket gällande allmänna handlingar i praktiken. Bestämmelserna upplevs som mossiga och byråkratiska.
Jag har arbetat i svallvågorna av handlingsoffentligheten i drygt 25 år, ofta med en uttalad ambition att få till lösningar som fungerar i vardagen för tjänstemän och andra anställda i offentlig sektor. Det är inte lätt att få till konkreta lösningar som efterlevs. Lösningar som både stöder offentlighet och ger en struktur samt ordning och reda på information, som i sin tur utgör ett stöd för myndigheten att fullgöra sitt uppdrag. Allt annat än denna dubbla ambition med ett så pass detaljerat arbete att hålla ordning på information är slöseri med skattemedel.

I somras kom ett förslag till redaktionella ändringar av de så kallade mediegrundlagarna, bland annat har andra kapitlet i tryckfrihetsförordningen fått ny språkdräkt. Det görs i syfte att underlätta förståelsen och tillämpningen av lagarna och det är ju en god tanke. Men den underliggande föråldrade lagstiftningskonstruktionen behålls. Varför tar man inte ett ordentligt tag i detta och försöker hitta andra konstruktioner? Samhället och förvaltningen hanterar information på ett helt annat sätt idag än det gjorde 1949 när andra kapitlet i tryckfrihetsförordningen skrevs. Nya tider kräver nya lagar. Offentlighetsprincipen behöver en rejäl makeover, inte redaktionella ändringar.